Inför OS har de som styr Kina känt sig tvungna att rusta upp landet. Städerna, framförallt Peking, genomgår drastiska förändringarna: gamla hus ska rivas för att ge plats och gigantiska byggnadskomplex. Arrangemanget som kommer att kosta åtskilliga miljarder kommer förstås leda till att en liten välbeställd del av kineserna kommer att få det bättre, medan andra körs bort från sina hem och tvingas leva i fattigdom vid sedan av allt det välstånd som finns i Kina, men är få förunnat.
Jag undrar hur många kineser, eller tibetaner, som den senaste tiden har frågat sig hur det kan komma sig att det finns en sådan otrolig rikedom i deras land att det kan lägga miljarder på ett idrottsevenemang, samtidigt som miljontals människor tvingas leva i slummen och kämpa för brödfödan. Enligt FN:s statistikdatabas Globalis levde 37,9% av Kinas stadsbefolkning i slumområden år 2001. Så kan det gå när det inte finns folkvalda som kan skydda människor från kapitalismens mest brutala konsekvenser.
Samtidigt som Kinas rikedom ökar har också vanliga människors krav på att få ta del av välståndet blivit vanligare. I tidningen Aufheben #16 har de med ett diagram med som visar att antalet sociala protester i Kina har sexdubblats mellan 1993 och 2003. Konflikterna blossar upp, sprider sig och slås ner av våldsapparaten, för att sedan uppstå igen. Nu när det snart är OS är hela världens blickar riktade mot Kina. Jag hoppas att vi i Sverige kommer att kunna ta del av det motståndet som pyr i landet, precis som vi i dagarna har kunnat följa upploppen och den efterföljande repressionen i Tibet.
Många frågar sig hur länge vi i Sverige ska kunna hålla kvar vår jämförelsevis höga levnadsstandard, när länder som Kina börjar konkurrera om att sälja samma varor och tjänster som oss. Istället borde vi kanske vända på steken och fråga: hur länge kan den kinesiska regimen (eller den svenska) berättiga att endast ett fåtal får ta del av allt värde som hela folket tillsammans skapar?
Intressan? Låt andra ta del av det!
Läs även andra bloggares åsikter om Kina, Tibet, motstånd, OS, Olympiska spelen
1 svar so far ↓
General LFO // mars 22, 2008 vid 8:57 e m |
Upploppen i Tibet verkar har väldigt lite med social oro och protest att göra. Snarare verkar drivkraften vara religös fanatism, nationalism och rasism. ”Kristallnacht” är det ord som dyker upp i mitt huvud när jag ser filmer från Lhasa.
Att medvetet bränna ihjäl fem kvinnliga butiksbiträden i tonårsåldern , att urskiljningslöst attackera, skära av öronen och lyncha alla av annat etniskt ursprung tycker har väldigt lite gemensamt med någon slags form av arbetaruppror.
(Ps. Trevligt att du läser Aufheben. En tidning som tyvärr har alldeles för dålig spridning i Sverige.)