Murbräckan Haikola

murbracka

Minns ni Thomas Östros? Som utbildningsminister hamnade han år 2003 i debatt med moderaternas Anne-Marie Pålsson (m) om avgifter för icke-svenska studenter. Så här lät det då:

“Jag har i flera debatter i den här kammaren varnat för att om man börjar införa avgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området så kommer detta att vara en murbräcka som till slut driver fram avgifter för också svenska studenter.” (Riksdagens protokoll 2002/03:60)

Att likna smygande avgifter vid ett medeltida belägringsvapen är inte helt fel. Det fria universitetets fundament undermineras enklast om de första angreppen riktas mot svagare punkterna – sen öppnas möjligheter för större försämringar. Det är också den taktiken som använts av svenska politiker för att marknadsanpassa högskolan. Inte minst Thomas Östros visade sig högst kapabel för den sortens stridsföring och två år senare kom han att stänga den fria utbildningen för icke-europeiska studenter. Under rubriken “Stärk högskolans internationella konkurrenskraft” lyckade uppbådades följande argumentation:

“För att rekrytera fler utländska student till master- och forskarutbildningarna bör universitet och högskolor kunna erbjuda [sic!] studenter från länderna utanför EES utbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten i övrigt hotas.” Regeringskansliet 28 februari 2004)

Erbjuda avgifter! Som vanligt i högskolepolitiken säljs försämringar med fina ord. Tajmingen var också perfekt. Ungefär samtidigt bestämde EU-kommissionen att studier inte längre ska ses som en kostnadsfri rättighet.

Detta gillades säkert av nuvarande universitetskansler Lars Haikola. Som rektor vid Blekinges tekniska högskola hamnade han 2006 i blåsväder efter att ha blivit talesperson för en rapport från Kungliga Ingengörsvetenkskapsakademin (IVA). Där de pläderade de för införandet av studieavgifter i Sverige. Att ta betalt för utbildning var enligt honom ingenting annat än “enkel marknadsekonomi”; vissa utbildningar och lärosäten är ju mer efterfrågade än andra. De klassklyftor och orättvisor som vidhäftar alla marknadsekonomier nämnde han dock inte:

“Det finns ett väldigt stort värde i avgiftsfria studier och man får inte sälja den fördelen till vilket pris som helst. Men jag kan inte som myndighetschef se att vi har möjlighet att lösa högskolans finansieringsbehov de närmaste tio åren om man inte släpper in mer pengar och fler källor, och jag tror inte att det offentliga är berett att ta mer kostnader för utbildningen än vad man gör i dag. Då blir avgiften en del av lösningen.” (SvD 28 mars 2006)

Detta skulle möjliggöra en starkare styrning av studieval. Genom att rikta avgifterna mot icke-önskvärda utbildningar skulle förslaget innebära att ekonomiskt viktiga utbildningar (naturvetenskapliga och tekniska) skulle få lägre avgifter medan oönskade kunde angripas med kostnader. Företagsprinciper får därigenom bestämma vilken kunskap som är önskvärd.

Att förslaget kom fram genom en IVA är föga förvånande. Deras officiella beskyddare må vara H.M. Konungen, men organisationen får ekonomiskt stöd från de företag som är medlemmar i det. Ett av huvudsyftena är att värna “näringslivets konkurrenskraft”. I sammanfattningen till ovannämnda rapport kan bland andra Svenskt Näringslivs logotyp skönjas. Rubriken är Framtidens universitet.

IVA:s målsättningar var tänkta att genomföras under en 10-20-årsperiod. Med tanke på att Regeringen lät belöna murbräckan Haikola med chefspositionen för Universitetskanslerämbetet verkar de helt uppnåbara. Han han med att gå i bräschen för att öppna upp för studieavgifter innan han gick vidare till att som utredare ”bedöma om utbildningsutbudet är väl avvägt i förhållande till kvalitetskrav, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov”.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s